Den mest spelade krocketvarianten i Sverige är Svensk Krocket, ibland kallad trädgårdskrocket. Spelformen har sina rötter i de allra äldsta typerna av krocket som importerades till Sverige från England i slutet på 1800-talet. Mer om krocketens historia i Sverige kan du läsa här.
Signifikativt för Svensk krocket är planens avlånga form med en pinne i varje kortände. Däremellan ryms tio bågar varav två ställs upp korsvis och bildar den fruktade kronan.
Svenska Krocketförbundet arrangerar årligen svenska mästerskap i svensk krocket. Sedan starten 1985 har disciplinen singel ingått i tävlingsprogrammet. Utöver denna har det vanligtvis även spelats dubbel. Sedan 2009 ingår också tvåklots-singel i SM-programmet.
Protokoll
Vid tävling är det brukligt att föra protokoll över tagna bågar och genomförda roqueringar. Protokoll att ladda hem och skriva ut finns i forumet Protokoll
Regler
Regelverket kan laddas hem i ett format som enkelt vikts ihop till ett behändigt häfte. Dessa bägge filer behövs: SCF regelhafte 2005.pdf samt SCF regelhafte omslag.pdf
En liten sammanfattning av reglerna finns i det här dokumentet Kortfattadekrocketregler.pdf
KROCKETREGLER
Göran Pagels-Fick
Ingmar Tönnby
2005
De ord som i denna regelsamling skrivits med kursiv stil har använts med den betydelse som orden har enligt definitionerna i kapitel 2.
FÖRORD
1 SPELPLAN OCH TILLBEHÖR
1.1 Planen
1.2 Bågarna
1.3 Käpparna
1.4 Kloten
1.5 Klubbor
1.5.1 Allmänt
1.5.2 Utformning
2 DEFINITION AV SPELETS BEGREPP
3 SPELETS GÅNG
4 REGLER
4.1 Spelets början
4.2 Roquering
4.3 Träff
4.3.1 Träff för bengel
4.3.2 Träff för myndigt klot i stor rond
4.3.3 Träff för fribytare
4.4 Rättigheter efter roquering
4.5 Dött klot
4.6 Att gå ut
4.7 Klot som lämnar spelplanen
4.8 Otillåten rörelse
4.9 Spelplan och tillbehör
4.10 Speltursstraff
5 PRAKTISKA ANVISNINGAR
5.1 Kommentar till vissa definitioner
5.2 Lagspel
5.3 Tidsbegränsade partier
5.4 Spel med dubbla klot
FÖRORD
Förord till denna utgåva
Denna utgåva är en omarbetning av Fick och Tönnby, Krocketregler, 1978. Ändringar har gjorts för att göra spelet intressantare och göra det något svårare att ”gå runt”, samt att sträva efter förenkling av reglerna. Ändringarna har gjorts enligt riktlinjer angivna av Svenska Croquetförbundet 1993, delvis med innebörd att sträva efter att eliminera onödiga skillnader mot engelska (Association Croquet) och amerikanska (9 wicket croquet) regler, utan att i stort förändra spelets särdrag. 1993 års ändringar utgavs i en ”remissupplaga” som använts som officiella regler vid SM-tävlingar 1994-2002 utan att stadfästas och utan större invändningar. Vintersäsongen 2002-2003 gjordes en grundlig granskning av reglerna för att med ljus och lykta söka efter eventuella fel eller luckor. Arbetet resulterade i ett litet antal smärre formuleringsändringar. Denna version av reglerna, kapitel 2,3 och 4, stadfästes av Svenska Croquetförbundent den 12 juli 2003. I 2005 års upplaga har några ytterligare några små revisioner införts, främst avseende kapitlen 1 och 5, enligt riktlinjer från SCF.
Denna utgåva har granskats och godkänts för spridning av SCF juni 2005.
Huvudsakliga ändringar från 1978 års upplaga
Materiel: Anvisningarna för materialval och utformning av klubbor har ersatts med en nära direkt översättning av de regler som gäller för British Association Croquet. Reglerna i första utgåvan var gjorda för att skydda kloten som då i allmänhet var gjorda i trä, och för att undvika att göra krocket till en ”materialsport”. Idag är standardmaterialet i klot och klubbor nylonmaterial som håller och är lättillgängligt, och det är rimligt att klubbor godkända för engelsk krocket ska vara godkända, vilket inte säkert var fallet med de tidigare reglerna. (Reglerna där är ju väl beprövade).
Roquering: I harmoni med engelska regler, har reglerna ändrats så att mellan roquering och croquering kan inte bågar passeras eller andra roqueringar göras, dvs endast ett klot kan roqueras. Eventuella bågar som gås igenom efter roqueringen eller andra klot eller pinnar som vidrörs lämnas utan avseende. Detta medför således att om klot roquerar och därefter går genom båge, kronan eller betalar tull så gäller enbart roqueringen, om klot passerar båge och därefter i samma slag roquerar så är bågen passerad och roqueringen är gjord.
Croquering: Valmöjligheterna mellan fri och fast croquering eller dubbelträff upplevs, vid dagens förhärskande spelkvalitet, göra spelet för lätt, och är en stor principiell skillnad mot vad som tillämpas i engelsk krocket eller amerikansk 9-bågars krocket. Detta har ändrats till att endast fri croquering är tillåten, och är obligatorisk efter roquering. Detta gäller även då fribytare roquerar sitt sista klot.
Klot utom spelplanen: Vid croquering av klot ut över planens begränsning mister croquerande spelaren rätt till ytterligare slag i spelturen. Undantag görs för fallet när fribytare croqueras ut, för att inte försök till ”pinning” skall bestraffas om det misslyckas.
Förord till första upplagan
Krocket är ett spel vars utövande, vid närmare eftertanke, endast borde få ske efter särskild prövning. Spelet innehåller moment av sådan råhet som samhället på andra områden inte tolererar utan restriktioner. Få spel, om något, kan uppvisa en spelidé som så uppmuntrar de deltagande att vinna framgång inte endast i absolut mening, genom egen skicklighet, utan också i relativ mening, genom att försämra medspelarnas situation. Krocketspelets moral är allt annat än humanistisk eller filantropisk. När någon hävdar att krocket är lämpligt för barn är det, mot denna bakgrund, ett tecken på tvivelaktig moralisk mognad, bristande barnomsorg eller kunskap om samtalsämnet. Barn och andra känsliga personer bör skyddas från alltför närgången kontakt med detta hårda spel. För oss andra, som har en tillfredsställande vardag som Dr Jekyll, erbjuder krocket en sann glädje för Mr Hyde.
Regler för spel och sporter är som bekant inte oföränderliga. De förändras successivt både vad gäller sakinnehåll och språklig utformning. De för krocket förekommande regelsamlingarna skiljer sig till sakinnehållet i vissa avseenden. Försök har till och med gjorts att åstadkomma ett barnvänligare spel genom att rensa bort det för spelet så karakteristiska s.k. “dödandet”. Detta moment innebär att ett klot som av en medspelare slages mot fotkäppen tvingas att ge upp sina uppnådda positioner och börja om från början.
Andra exempel på olikheter gäller regler för inflyttning av klot som lämnat spelplanen, vad som i detalj händer när brott mot reglerna upptäcktes och regler som försvårar uppkomst av tillfälliga kotterier. Spelare i sådana kan ibland gemensamt vända sig ganska hårdhänt mot en alltför framgångsrik medspelare. Dessa och andra frågor tvingar regelteoretikern till normativa ställningstaganden som bygger på en genom erfarenhet förvärvad känsla för vad som ger bästa balans i spelet.
Regler används i huvudsak för att lära någon att spela krocket eller för att i, för spelarna, tveksamma situationer ge vägledning om det rätta förfaringssättet. Dessa två syften ställer delvis olika krav på reglernas utformning. För det senare syftet är det viktigt att alla situationer är beaktade och att entydiga anvisningar finnes för detta. Föreliggande regelsamling är avsedd att tillgodose främst detta syfte.
Stockholm i maj 1978
Göran Fick och Ingmar Tönnby
1 SPELPLAN OCH TILLBEHÖR
1.1 Planen
Den ideala spelplanen är en helt plan, vågrät gräsplan med tätt, välklippt gräs. Sådana finns tyvärr alltför sällan varför den plan användes som bäst motsvarar idealförhållanderna.
Planen skall om möjligt ha storleken 14 x 24 meter, vilket användes för tävlingsbruk. Är detta inte möjligt anpassas planen till tillgänglig yta medan proportionerna behålls.
På planen utplaceras bågar och käppar enligt Figur 1 och Figur 2. Alla angivna mått förändras i proportion till planens storlek om denna är mindre. Planens begränsningslinjer markeras med snören, kritstreck eller liknande.
1.2 Bågarna
Bågarna skall vara 14-17 cm breda och cirka 30 cm höga (se Figur 3). Bredden skall vara relaterad till klotens storlek på så sätt som anges i moment 1.4. De skall vara så kraftiga att de inte deformeras eller flyttar på sig om de träffas av klot eller klubba. Bågarna tillverkas med fördel i järntråd med cirka 5 mm diameter och göres så långa att de kan stickas ned cirka 20 cm i marken. De målas lämpligen i en ljus färg. Bågarna är tio till antalet varav två kan vara fast sammanfogade vinkelrätt mot varandra för att utgöra kronan.
1.3 Käpparna
Käpparna skall vara raka cylindriska träpinnar spetsade så att de kan drivas ned ordentligt i marken. Käpparna skall nå cirka 30 cm över marken och skall vara så kraftiga att de inte deformeras eller flyttar sig om de träffas av klot eller klubba. Käpparna skall vara försedda med färgringar i samma färger som kloten för att därigenom markera turordningen. Denna är oftast röd, gul, blå, grön, brun och svart. Antalet färgmarkeringar skall vara sex.
1.4 Kloten
Kloten skall vara sfäriska och tillverkade i massivt trä eller annat material[1] med likformig sammansättning och med goda stötegenskaper. Det är väsentligt att alla klot på banan är lika stora och har samma vikt. Klotens diameter skall vara minst 75 mm och högst 90 mm. Samtidigt skall den vara anpassad till bågens inre bredd så att diametern minst är 0.5 gånger bågens bredd och högst är 0.60 gånger bågens bredd (se Figur 4). För tävlingsbruk skall diametern vara minst 0.55 gånger bågens bredd. Kloten är sex till antalet och skall vara färgmärkta enligt moment 1.3. Se även definitionen turordning.
1.5 Klubbor
1.5.1 Allmänt
Det är inte nödvändigt att alla spelare använder lika klubbor, men det är givetvis väsentligt att alla spelare har tillgång till klubbor av likvärdig standard. Också för tävlingsspel gäller att spelare får använda medbragt klubba. Endast om spelares klubba går sönder får dennes klubba bytas under spelets gång.
1.5.2 Utformning
Klubban består av ett klubbhuvud och ett skaft. Skaftet är förbundet med klubbhuvudets mittpunkt i rät vinkel och på så sätt att de under spelet bildar en enhet.
Klubbhuvudet tillverkas av trä eller andra material med goda spelegenskaper. Klubbhuvudet ska vara fast och med väsentligen identiska spelegenskaper oavsett vilken kortända som används vid spel. Kortändarna skall vara plana, parallella och lika, och sådana att de inte utgör risk att skada kloten. Rundade eller fasade kanter utgör inte del av kortändarna.
2 DEFINITION AV SPELETS BEGREPP
Def 1 Turordning
Turordning är den ordning i vilken de färger som spelarna tilldelats förekommer på fotkäppen, räknat uppifrån och ner.
Def 2 Slag
En spelare gör ett slag endast om spelaren med någon av klubbhuvudets kortändar vidrör eget stillastående klot.
Def 3 Croquering
En spelare som flyttar sitt klot intill ett annat klot, och utan att hålla fast det, gör ett slag säges göra croquering.
Def 4 Roquering
Beröring mellan klot, som ger rätt till croquering eller annan av reglerna stadgad påföljd, kallas roquering.
Def 5 Spelomgång
En spelomgång är den följd, enligt turordningen i vilken kvarvarande spelare blir aktuella för spel.
Def 6 Speltursstraff
En spelare som gör ett otillåtet ingrepp i spelet kan enligt reglerna ådömas ett speltursstraff.
Def 7 Speltur
En spelare säges få spelturen när närmast föregående spelare enligt turordningen inte längre har rätt att göra något slag och inget klot befinner sig i rörelse. Spelturen upphör när spelaren inte längre har rätt till eller vill göra slag och inget klot befinner sig i rörelse.
Def 8 Inom/Utom spelplanen
Ett klot säges vara inom spelplanen om varje del av klotet befinner sig innanför den innersta delen av de begränsningsanordningar som omger spelplanen. I annat fall säges klotet vara utom spelplanen.
Def 9 Giltig rörelse
Giltig rörelse är förflyttning av klot genom
- slag av spelare i speltur som är sådan att klotet enligt reglerna inte skall återläggas.
- verkan av annat klot som direkt, eller via ytterligare klot eller via spelets bågar eller käppar satts i rörelse enligt (1).
- annan påverkan som icke påtalats före nästa spelares första slag i speltur.
Andra rörelser är ogiltiga.
Def 10 Tillåten rörelse
Tillåtna rörelser är
- giltiga rörelser
- uppläggning för croquering
- inflyttning av klot vars rörelse gått utom spelplanen
- förflyttning av klot till läge som anges av reglerna
under förutsättning att de i rätt tid utföres av klotets rätte spelare. Andra rörelser är otillåtna.
Def 11 Gå genom båge
Ett klot som med en enda giltig rörelse förflyttar sig mellan en båges ben, från ett läge där det inte har någon del på bågens ena sida, till ett läge där det inte har någon del på bågens andra sida, säges gå genom bågen.
Def 12 Gå genom kronan
Ett klot som med en enda giltig rörelse förflyttar sig diagonalt genom kronan så att klotet går genom båda bågarna, från ett läge där klotet är helt utanför den kvadrat som bågarnas ben bildar, till ett läge helt utanför kvadraten, säges gå genom kronan.
Def 13 Utgångsläge
Det läge nära fotkäppen i vilket klotet lägges innan en spelare gör sitt första slag i sin första speltur kallas klotets utgångsläge.
Def 14 Stor rond
Ett klot säges göra stor rond om det i här nämnd ordning, med giltiga rörelser av klot som ej roquerat med det aktuella slaget
- från utgångsläget
- går genom bågarna 1, 2 och 3, går genom kronan, bågarna 6, 7 och 8, allt i nämnd ordning och i riktning från nedre till övre planhalvan.
- vidrör huvudkäppen, samt därefter
- går genom bågarna 8, 7 och 9, går genom kronan, bågarna 10, 2 och 1,
allt i nämnd ordning och i riktning från övre till nedre planhalvan.
Def 15 Passera båge eller krona
Ett klot som enligt de omständigheter som anges av stor rond går genom en båge eller kronan säges passera bågen respektive kronan.
Def 16 Betala tull
Ett klot som i ordning enligt stor rond i giltig rörelse vidrör huvudkäppen säges betala tull.
Def 17 Bengel
Ett klot som under stor rond ännu inte passerat båge 3 kallas bengel.
Def 18 Fribytare
Ett klot kallas fribytare om det fullbordat stor rond och därefter, med ett slag i samma speltur, från det läge där det hamnade efter att ha fullbordat stor rond, helt passerat mittlinjen inom spelplanen. Om detta misslyckas blir klotet fribytare när det från ett godtyckligt läge mellan nedre kortsidan och fotlinjen, med ett slag i egen speltur genomför detta.
Def 19 Gå ut
En spelare som genomfört alla spelets moment säges gå ut.
Def 20 Dött klot
Ett klot som bringas ur spel utan att gå ut kallas dött klot fram till sin nästa speltur.
Def 21 Myndigt klot
Ett klot som satts i spel och inte är bengel eller dött klot kallas myndigt klot.
Def 22 Träff
Ett slag som enligt reglerna ger den spelande rätt till ytterligare slag i pågående speltur benämnes träff.
Def 23 Enkelträff
En träff som ger den spelande rätt till ett enda slag benämnes enkelträff.
Def 24 Dubbelträff
En träff som ger den spelande rätt till två slag benämnes dubbelträff.
3 SPELETS GÅNG
Spelet gäller förmågan att med klotet “gå runt” spelplanen och att före medspelarna gå ut. Spelare skall med sitt klot dessförinnan i ordning
- göra stor rond
- bli fribytare
- som fribytare roquera samtliga kvarvarande myndiga klot.
Spelare kan inte endast avancera i detta schema utan kan även tvingas börja om med visst moment.
4 REGLER
4.1 Spelets början
§ 1
Utgångsläget väljes av varje spelare så att avståndet mellan fotkäppen och klotet ej är större än det minsta av måtten 15 cm och längden av spelarens klubbhuvud.
§ 2
Klot som med ett slag i speltur från utgångsläget inte passerar första bågen får, om det tages från spelplanen omedelbart efter det misslyckade slaget börja om från utgångsläget i nästa spelomgång.
4.2 Roquering
§ 3
Roquering kan endast ske då myndigt klot, i egen speltur, vidrör annat myndigt klot. Vid beröringen får inget av kloten befinna sig i ogiltig rörelse och båda kloten måste befinna sig inom spelplanen.
§ 4
Ett klot kan med ett slag ej roquera mer än ett klot.
§ 5
Ett myndigt klot som ej gjort stor rond roquerar om det i enlighet med § 3 utan att passera båge 1 vidrör annat myndigt klot som det ej i egen speltur vidrört sedan det senast
(a) passerat båge eller
(b) passerat kronan eller
(c) betalat tull.
§ 6
Ett klot som är fribytare roquerar om det i enlighet med § 3 vidrör annat myndigt klot som det ej vidrört sedan det blivit, eller senast börjat om som, fribytare.
§ 7
I det slag då ett klot blir fribytare roquerar det om det i enlighet med § 3 vidrör annat myndigt klot som befinner sig minst 15 cm från mittlinjen inom övre planhalvan.
§ 8
Om mer än ett klot som kunde roquerats enligt § 5 – § 7 vidrörs i ej bestämbar ordning får spelaren välja vilket av de vidrörda kloten som roquerats.
§ 9
Myndigt klot som gjort stor rond men ej blivit fribytare kan ej roquera.
4.3 Träff
§ 10 Allmänt
Vid träff upphör i tidigare träff erhållen rätt till slag.
4.3.1 Träff för bengel
§ 11
En bengel gör enkelträff endast när klotet passerar en båge.
§ 12
En bengel gör dubbelträff endast när klotet passerar fler än en båge i samma slag.
4.3.2 Träff för myndigt klot i stor rond
§ 13
Ett myndigt klot i stor rond gör träff om det utför ett eller flera av följande moment
(a) passerar en båge
(b) passerar kronan
(c) betalar tull
(d) roquerar
§ 14
Ett myndigt klot gör enkelträff om det enbart utför moment (a) eller (c) i § 13.
§ 15
Ett myndigt klot som passerar båge 1 gör enkelträff.
§ 16
Ett myndigt klot i stor rond gör dubbelträff om det utför moment (b) eller utan att passera båge 1 utför flera moment enligt § 13 moment (a) - (c).
4.3.3 Träff för fribytare
§ 17
Ett klot som är fribytare gör träff endast när det roquerar.
4.4 Rättigheter efter roquering
§ 18
En spelare har rätt att croquera endast efter roquering.
§ 19
Ett myndigt klot som roquerar skall, om det roquerade klotet ej blivit dött klot, croquera detta. Därefter har spelaren rätt till ytterligare ett slag.
§ 20
Om roquerat klot blir dött klot innan det croquerats skall det roquerande klotet läggas på valfri plats där avståndet mellan fotkäppen och klotet ej är större än det minsta av måtten 15 cm och längden av spelarens klubbhuvud. Därefter har spelaren rätt till ytterligare två slag.
§ 21
Vid croquering skall, om det croquerande klotet sätts i rörelse, det croquerade klotet sättas i rörelse. Om så icke sker förlorar den croquerande spelaren därmed spelturen så snart inget klot är i rörelse.
4.5 Dött klot
§ 22
Ett klot som fullbordat stor rond blir dött klot om det vidrör fotkäppen genom rörelse antingen enligt
(a) Def 9 moment (1) utan att gå ut eller roquera,
eller
(b) Def 9 moment (2) om det inte blivit croquerat av mer än en motspelare sedan klotet senast var i speltur.
§ 23
Ett dött klot skall före spelets nästa slag tagas från spelplanen för att i nästa spelomgång börja om med stor rond.
4.6 Att gå ut
§ 24
Fribytare vars klot vidrör fotkäppen i något av de högst två efter varandra följande slag enligt Def 9 moment (1), vid vilka spelaren ej har ytterligare klot att roquera, går ut.
§ 25
Fribytare som i slag enligt § 24 ej gått ut skall i därpå följande spelomgång från sitt erhållna läge börja om som fribytare.
4.7 Klot som lämnar spelplanen
§ 26
Ett klot som med giltig rörelse lämnar spelplanen skall före spelets nästa slag av sin rätte spelare återläggas inom spelplanen. Klotet lägges på den punkt inom spelplanen där
(a) det befinner sig minst 15 cm från alla planens sidor och
(b) avståndet till den punkt där klotet lämnade spelplanen är så litet som möjligt och
(c) det kan läggas utan att något annat klot rubbas.
§ 27
Om flera klot lämnar spelplanen i samma slag skall de förflyttas in i turordning med början av den av berörda spelare som först skall få spelturen efter den spelare som gjorde spelets senaste slag.
§ 28
En spelare som i ett slag i speltur förpassar sitt klot utom spelplanen utan att roquera mister rätt till eventuellt ytterligare slag i den aktuella spelturen.
§ 29
Spelare som croquerar och förpassar det croquerade klotet utom spelplanen mister rätt till eventuellt ytterligare slag i den aktuella spelturen om det croquerade klotet när det lämnar spelplanen är myndigt klot i stor rond.
4.8 Otillåten rörelse
§ 30
Har spelare orsakat otillåten rörelse kan denne av tävlingsdomare ådömas speltursstraff.
§ 31
Har spelare som orsakat otillåten rörelse gjort slag i egen speltur när den otillåtna rörelsen uppkom förfaller eventuell rätt till ytterligare slag i denna speltur.
§ 32
Om spelare gått ut, gjort träff eller dödat klot före den otillåtna rörelsens uppkomst gäller detta om den otillåtna rörelsen ej orsakats av spelaren. Klot som gjort träff eller dödat klot kan fortsätta sitt spel från det läge där det senast icke var berört av otillåten rörelse.
§ 33
Eventuell croquering till följd av giltig träff enligt § 32 göres från det roquerade klotets läge där det senast icke var berört av otillåten rörelse.
§ 34
Om ett klot som inte berörts av otillåten rörelse och som var i giltig rörelse när den otillåtna rörelsen uppkom hade haft möjlighet att göra träff, gå ut eller döda klot om den otillåtna rörelsen ej uppkommit får dess spelare välja mellan att göra om sitt slag eller att fortsätta spelet från den erhållna positionen.
§ 35
Alla klot vars lägen icke reglerats genom § 30 - § 34 återlägges till de lägen de hade när de senast låg stilla före den otillåtna rörelsens uppkomst. Därefter fortsätter spelet.
4.9 Spelplan och tillbehör
§ 36
En spelare som med klubban, i ett slag i speltur rubbar någon av spelplanens bågar, käppar eller begränsningsanordningar straffas icke härför.
§ 37
En spelare får, när alla klot är stilla, justera spelplanens bågar, käppar eller begränsningsanordningar till korrekt läge och ställning.
§ 38
Om en spelare påverkar spelets förlopp genom att ändra någon av spelplanens bågar, käppar eller begränsningsanordningar på annat sätt än som angivits i § 36 och § 37
(a) avbryts dennes eventuellt påbörjade speltur och
(b) kan denne av tävlingsdomare ådömas speltursstraff.
4.10 Speltursstraff
§ 39
Tävlingsdomare kan utdöma speltursstraff, om förseelser enligt § 30 eller § 38 sker vid flera tillfällen eller bedöms vara avsiktliga.
§ 40
En spelare kan samtidigt ha flera speltursstraff att avtjäna.
§ 41
Speltursstraff kan ej avtjänas i förväg eller uppskjutas.
§ 42
Ett speltursstraff avtjänas för varje spelomgång varunder spelaren ej gör slag.
§ 43
Spelare vars klot blir dödat under speltursstraff avräknas därmed eventuellt kvarvarande speltursstraff.
5 PRAKTISKA ANVISNINGAR
5.1 Kommentar till vissa definitioner
Om Def 11. För att i tveksamma fall bestämma om ett stillastående klot inte har någon del på viss sida av en båge kan man på denna sida föra ett rakt föremål (t ex skaftet av en klubba) mot bågens ben. Om klotet då ej vidröres av föremålet har det inte någon del på denna sida.
Om Def 12 För att i tveksamma fall bestämma om ett stillastående klot inte har någon del inom kronans kvadrat kan man föra ett rakt föremål (t ex skaftet av en klubba) mot insidan av två av kronans ben som begränsar den aktuella sidan. Om klotet då ej vidröres av föremålet har det inte någon del inom kronans kvadrat vid denna sida.
Om Def 11 och Def 12 Klotet ska ligga stilla när det uppfyller kraven på vardera sidan av bågen (kronan). Sålunda anses ett klot som av sig själv rullar tillbaka in i bågen eller kronan, t.ex. pga. ojämnhet i gräsmattan e.d. ej ha gått igenom. Om klotet däremot studsat mot annat klot e.d. som låg minst en klotdiameter bakom bågen, ska klotet dömas som att ha gått igenom.
5.2 Lagspel
Vid lagspel deltar maximalt två lag med tre spelare eller tre lag med två spelare i varje spel. Spelordningen ordnas enligt exemplen:
| Lag med tre spelare | Lag med två spelare |
| Lag 1 spelare 1 | Lag 1 spelare 1 |
| Lag 2 spelare 1 | Lag 2 spelare 1 |
| Lag 1 spelare 2 | (Lag 3 spelare 1) |
| Lag 2 spelare 2 | Lag 1 spelare 2 |
| Lag 1 spelare 3 | Lag 2 spelare 2 |
| Lag 2 spelare 3 | (Lag 3 spelare 2) |
Spelet bedrivs för övrigt på samma sätt som vid individuellt spel. Vinnare blir det lag vars sist kvarvarande spelare först går ut etc.
Lagspel som tävlingsform förekommer inom Svenska Croquetförbundet endast med två lag om två spelare. Övriga former tenderar att bli mycket utdragna i tiden, speciellt om ingående spelare är rutinerade.
5.3 Tidsbegränsade partier
Vid turneringsspel med stort antal spelpartier kan det vara nödvändigt att tidsbegränsa dessa. En sådan lämplig tidsgräns är ofta två timmar. I de partier som efter denna tid inte avslutats slutspelas pågående och vanligen ytterligare en spelomgång. De härefter kvarvarande spelarnas slutställning avgörs därvid av deras ställning i spelet. I ordning kommer fribytare med inbördes ordning efter minsta antal klot kvar att roquera, spelare som fullbordat stor rond men ej blivit fribytare, spelare som ej gjort stor rond, med inbördes ordning efter antalet utförda moment i stor rond, och döda klot. Vid lika ställning i dessa avseenden delar spelarna lika plats i resultatlistan och eventuella poäng vid poängberäkning delas lika dem emellan. Vid lagspel adderas varje spelares ställning inom laget. Kronan räknas då som två bågar.
Andra principer för avslutning av tidsbegränsade partier kan förekomma. Dessa skall klargöras av tävlingsledningen innan spelet börjar.
5.4 Spel med dubbla klot
När endast två eller tre spelare deltar i ett parti kan vardera spelaren spela två klot. Spelordning och resultatbedömning sker enligt reglerna för lagspel. Denna variant ger, genom det större antalet spelade klot, ett rörligare spel med intressanta kombinationsmöjligheter.
--------------------------------------------------------------------------------
[1] Nylonmaterialet “Delrin” har visat sig vara ett bra material, med god hållbarhet och goda stötegenskaper.
Kommentarer